"The path is made by walking."

I sagornas värld har vägen ofta en viktig plats. Vad kan de gamla sagorna och legenderna lära oss om vår livsväg?

Sagorna finns här för att hjälpa oss förstå livet, oss själva och vår roll här på jorden. Utan sagor skulle livet vara så mycket fattigare, och så mycket mer obegripligt. Som barn, unga och sen vuxna försöker vi lägga ett pussel för att förstå sammanhanget och helheten. Livet kan tyckas märkligt, rörigt och ofattbart. Vårt intellekt kan hjälpa oss att förstå fakta om livet, som regler, naturlagar och annat som går att beskriva i logiska termer. Men själva LIVET, alltså innehållet i livet, det måste vi förstå ur ett annat perspektiv. Vi behöver se helheten - och där är sagorna till stor hjälp. Kanske är det därför vi människor har suttit vid lägereldar och berättat sagor sedan urminnes tider? Kanske är det därför vi alla kan relatera till livet genom sagorna och berättelserna vi fått med oss sen vi var små?

Alla har vi våra egna favoritsagor och sägner som har fått oss att känna hopp, lärt oss vad som är viktigt eller på annat sätt berört oss. Slut ögonen en kort stund och föreställ dig en väg framför dig. Vad är det du ser? Vilken är din saga som du associerar till?

Sagan om Ringen

"Inte alla som vandrar är vilse", skriver Tolkien i Sagan om Ringen. Just den sagoberättelse som ger oss så många liknelser och inre bilder av vad det innebär att vandra sin väg i livet. Vilken inspiration har inte Frodo varit för många, när han motvilligt ger sig ut på sitt livs uppdrag och tar sig an utmaning efter utmaning för att göra det rätta. Inte för att få ära, inte för att han är tvingad och inte för egen vinning - utan för att det är den väg han förstår är hans att vandra. Genom berättelsen får vi följa honom och hur han växer som person, gör stordåd och övervinner av än det ena än det andra hindret på vägen. Visst måste man bara älska Frodo, som så osjälviskt lämnar sitt älskade Fylke för att ge sig ut på sin vandring och gör sitt uppdrag?

Jag tycker hela Sagan om Ringen inspirerar till att fundera över sin egen väg. Inte bara vad man har lust till, eller vad man kan tjäna på, utan något djupare än så. Den väcker frågor som "vad är min plats i tillvaron?" "Vad är min gåva?" "Var kan jag göra nytta?" "Vad är min uppgift i livet?" "Vart går min väg?" Att ställa den typen av frågor till sig själv kan vara läskigt. men det kan också skapa en tydlighet. Om vi misstar oss och tror att livet går ut på att tjäna så mycket pengar som möjligt, få så mycket uppmärksamhet som möjligt, eller bli omtyckt av så många som möjligt, då kommer vi förr eller senare till en återvändsgränd. Sagorna kan hjälpa oss att höja blicken, se vår egen unika väg och utforska den.

Musikanterna från Bremen

I bröderna Grimms gamla folksagor möter vi de fyra Musikanterna från Bremen. Den gamla trötta och slitna åsnan som ger sig iväg från sitt tunga liv på gården för att bli stadsmusikant i Bremen. På vägen slår han följe med en gammal hund och sen en katt, som båda blivit utslängda för att de var för gamla. En tupp, som är på väg att bli slaktad, följer också med för att pröva lyckan i Bremen. På vägen kommer de förbi ett hus i skogen där ett rövarband huserar. Tillsammans skrämmer de iväg rövarna och beslutar sig sen för att stanna i det mysiga huset och leva där tillsammans. Snipp snapp snut så var sagan slut! För visst kan det vara så ibland, att vi har siktet inställt på ett fast mål, någonstans vi ska eller något vi ska åstadkomma. Men på vägen händer det saker som får oss att ompröva var vi hör hemma och vad som är vår plats. Det här påminner mig om vers/sutra 1:12 i Yoga Sutras. "Abhyasa Vairagya Abhyam Tan Nirodhah". En sutra som sägs innehålla en hemlighet om yoga. Nämligen hur vi tar oss an vår väg i livet. Den handlar om balansen mellan att hålla fast vid sitt mål men också att släppa taget. Genom att praktisera och "göra vårt jobb" men samtidigt inte fästa oss vid resultaten, så kan vi sluta identifiera oss med våra tankar och se oss själva som de vi verkligen är. Kanske startar vi vår väg med tanken att "bli något", en stadsmusikant till exempel. Men under resans gång förändras vi genom möten och upplevelser och vårt mål förändras.

Tre varv runt jorden

I den indiska mytologin berättas sagan om hur Shiva och hans hustru Parvati gav sina söner en utmaning. Sönerna var inte vilka som helst, de var inga mindre än Ganesha, den godmodige, humoristiske guden med elefanthuvudet, och hans bror Kartikeya, den modige och starke stridsguden. Uppgiften var att först hinna tre varv runt jorden. Den som vann belönades med, en gyllene mango som gav oändlig visdom och insikt. Kartikeya klev upp på sin majestätiska påfågel och satte av. Ganesha å andra sidan log mjukt och promenerade tre varv runt sina föräldrar. Därpå förklarade han att de två för honom var hela världen. Med ett skratt räckte Shiva över mangon till Ganesha.

Vägen kan se olika ut. Det lönar sig inte alltid att rusa iväg och kämpa sig framåt. Kanske är målet närmare än vad man föreställt sig eller vägen en annan än man tänkt.

Din egen saga, din egen väg
Sagorna kan inspirera och få oss att se vår egen livsväg i ett nytt ljus. De hjälper de oss att ifrågasätta förutfattade tankar vi har om våra mål i livet, om vilken väg vi "bör" ta. Något sagorna också lär oss är att tänka utanför boxen, se möjligheter och att det är okej att ändra sig på vägen. Slut ögonen igen och tänk på din egen väg. Kan du se den slingra sig, bakom dig såväl som framför dig? Vilken är din saga? Vi är alla fria att skriva vår egen saga och göra våra egna val. Eller som Antonio Machado uttryckte det: "Traveller, there is no path. The path is made by walking."