Läs berättelsen om Carina, hur yogan smög sig in i hennes liv och hur hon nu sprider den vidare på ön där hon bor.
Finns det något mer spännande och intressant än att följa människor, se hur de förändras och vilka steg de tar i livet? Första gången jag träffade Carina Henningsson var på ett yogaläger i Steninge i Halland. På ett sånt fyradagarsläger kliver det in alla möjliga människor. Några som har fastnat för yoga för många år sedan, någon som jobbar med yoga och en del som gläntat på dörren till yoga och är nyfikna på att gå djupare. Just de där stegen, från nyfikenhet och "är det här något för mig?" till att bli självklar i yogan låta det bli ett livsverktyg - det är jag intresserad av att veta mer om. Så den här veckan är blogginlägget ett samtal med Carina som berättar om sin resa och hur de där stegen gick till. (Carinas egna ord är kursiverade.)
Energin som drar oss till yoga!
Det var i Växjö jag upptäckte yogan. Från början var yogan ren träning för mig. Jag hade tränat mycket step up och liknande på gruppass och hittade sen pilates och därifrån vidare till yogan och sen blev det mer och mer. Det som fick mig fast var då jag gick på en yogastudio med en tjej som bara sprudlade energi. Hon hade många olika varianter på yoga och utbildade sig titt som tätt och kom med nya varianter och hade även en del retreat.
Det där känner jag igen, att ingången till yogan kommer genom träningen, genom det fysiska. Och det är ju en väg likväl som många andra! Att göra asana leder oss också vidare och inåt så småningom. Alla olika tekniker påverkar oss och leder oss vidare.
Precis! Innan var det mer en tränignsform - jag fick visserligen lugnet och stillheten, men tänkte inte så mycket på det då. Så visst, yogan förde ju med sig ett lugn i mitt liv. Den hjälpte mig att varva ner. Men det var inte det som var prio ett när jag började yoga. Inte förrän jag var på första retreat då jag fick up ögonen för mer än bara det fysiska.
Hur kom det sig att du fördjupade dig i yogan?
När jag flyttade tillbaka till ön där jag vuxit upp, Bolmsö, som ligger i sjön Bolmen, då blev det för långt att åka till Växjö och yoga och sen kom dessutom pandemin. Det fick mig att börja fundera på
om jag skulle förkovra mig för egen del, för att få lite mer kunskap och kunna guida mig själv. På den tiden var yogan fortfarande mer en träningsform för mig. Så hittade jag dig Malin, och var med på ditt yogaläger i Steninge. Det gjorde att jag fick upp ögonen för andra delar av yogan och ledde till att jag anmälde mig till yogautbildningen hos Annaf och dig.
Ja, det ena leder till det andra och när man tittar tillbaka sen så kan man ibland upptäcka hur man har gått en stig, en väg, som man inte sett från början men i efterhand ser hur den ringlar fram. När du började på yogalärarutbildningen hos oss hade du inte en tanke på att själv bli yogalärare.
Nej, jag var till 100 % säker på att jag bara skulle gå de första tre modulerna och inte den sista lärarmodulen. Tanken var att jag skulle ha det för mig själv. Jag skulle sätta ihop olika yogapass till mig själv. Men under de tre modulerna så växte yogan på mig. Det såddes ett frö, att jag ville slutföra hela utbildningen, så att jag skulle få mitt diplom. Plus att jag fick pepp av gruppen och er lärare. När jag väl kom så långt och skulle göra provklasserna, alltså de jag skulle hålla för andra, då insåg jag ju hur roligt det var att kunna dela med sig av yogans magi.
Hur tänker du kring begreppet "den yogiska vägen"?
För mig är ju yoga nuförtiden mer meditation och andning, och till viss del asana. Den yogiska vägen tycker jag innebär att få med yogan i sin vardag. Den ger mig mitt lugn och min ro och hjälper mig att hitta tillbaka till grunden. Man kan också säga att den yogaiska vägen för mig är att kunna få lugn och ro i sina tankar. I och med det kan man också hitta sig själva lättare och även komma till mer sansade beslut. Särskilt om man är lite velig, så är det ju lättare när man har hittat lite lugn och ro och inte fladdrar iväg. Man kan helt enkelt hantera sitt "monkeymind" bättre, och få de där tjattrande aporna att lugna sig lite.
Ett särskilt användbart verktyg
Det finns några specifika verktyg som vi lärde oss på yogalärarutbildningen, som verkligen har betytt mycket för mig. Dels är det Nadi Shodana och dels är det Pendeln.
Aha, ja det förstår jag! De är otroligt användbara andningstekniker eftersom de påverkar nervsystemet direkt. När man har gjort dem en längre tid så känner kroppen dessutom igen det här lugnare tillståndet så att det är lättare att ta sig dit. Det är som att vi vandrar en stig som blir lättare och lättare att minnas. Har du någon mer favoritteknik?
Ja - vad gäller meditation så tycker jag om den då man visualiserar en liten boll av ljus och upprepar mantrat "Ham Sa" tyst inombords. Även att använda olika mantran, som man kan sjunga eller lyssna på som stöd vid meditation. Fast det är ju också olika asana, som många yinpositioner där man kan slappna av och ligga lite längre. Det är en hel del med andra ord!
Vad skulle du vilja säga till någon som funderar på vart hen är på väg?
Idag undervisar jag yoga på Bolmsö och har grupper sedan några år tillbaka. Även på Ljungbydagarna har jag haft en del yoga, så jag träffar många som är nyfikna och vill veta mer. Det jag tänker mest på är de här människorna som säger att "jag har varit på yoga en gång och det är inget för mig". Där brukar jag säga "testa någon mer gång, någon annan lärare eller någon annan sort yoga". För det finns så många sorters yoga och så många olika lärare!
Fast det är ju svårt att tänka på hur det är för någon som inte gör yoga, eftersom en annan redan är helfrälst! Man är ju redan nörd! Men om jag träffar på någon som jag tycker har mycket oro, eller som känner sig stel, så känns det väldigt bra att kunna rekommendera en eller två rörelser eller tekniker, som en kort meditation. Det är viktigt att få bort den där prestationsångesten som många har. För folk tror att de måste vara på ett visst sätt.
Man behöver inte göra det svårare än det är. Yoga är för alla. Du kan ha den med dig överallt. Du behöver vare sig byta om, vara i en yogastudio eller ens sätta dig på en matta. Det finns mycket små, användbara saker, som man kan göra utan att man behöver pusha det. Ett gott råd jag fick en gång var att inför varje ny sak du ska göra - börja med 5 djupa andetag, för att varva ner inför en ny uppgift. Men sen är det ju alltid det där steget att få det gjort, att nöta in det och hålla i. Man måste ju själv göra jobbet.
Oavsett, att jag började på yogautbildningnen är en av de bästa saker som hänt mig i mitt liv, förutom mina söner. Ibland tänker jag att det är ju fasiken att jag inte tog mod till mig tidigare, men jag gjorde det i alla fall!
Precis! Du gjorde det, du gick från en längtan och nyfikenhet till att utforska något nytt. Idag är det du som för traditionen vidare och väcker andras nyfikenhet och ger dina elever verktyg till sin egen livsväg!
Tack Carina! 🌸
Om du vill yoga för Carina så undervisar hon i Mixyoga (Hatha och yin) på söndagar på Bolmsö. Maila Carina på yoga@bolmso.se om du vill veta mer.