Ayurveda på yogamattan

Låt ayurvedan färga och fördjupa din yogapraktik.

Nybörjarsinne

Ni vet när man börjar med något nytt och är helt uppslukad av att försöka förstå hur man ska göra, vad som är rätt och fel och i vilken ordning allt ska ske? Det är första steget till att lära sig och sinnet är oftast öppet och nyfiket. Då är man superkoncentrerad och uppfattar en massa detaljer, men får inte ihop helheten. Man gör så gott man kan men känner sig som en älg i en glasbutik. Så kan det vara när man till exempel ska lära sig spela gitarr, eller laga en avancerad maträtt, eller lära sig dansa quickstep... Det blir inget finlir, man får vara glad om man fixar det i grova drag. Allt känns nytt och det går runt i huvudet. Så är det förstås när man börjar med yoga också. Det är många kroppsdelar att hålla ordning på, det kan vara flöden man ska försöka följa med i, mantran med obegripliga ord och till råga på allt ska man försöka andas på olika sätt utan att man någonsin reflekterat över andetaget förut. Puh - det är mycket att ta in! Men inlärningskurvan går ofta brant uppåt i början, när man är koncentrerad och närvarande.

Sen kommer nästa fas, då man börjar få kläm på saker och ting, känner igen positioner och börjar känna sig hemma i andetaget. Kanske börjar man känna sig mer bekväm på yogamattan och så småningom till och med tycka att man är lite duktig. Man slappnar av och börjar göra vissa saker på rutin. Inlärningskurvan planar visserligen ut men det känns skönt att allt blivit mer bekant och lättare. Många stannar här och nöjer sig med att puttra runt i det här lite småtrevliga och sköna tillståndet. Yogan kan ge små kickar när vi känner oss duktiga, eller ge oss en skön känsla av avkoppling när vi får varva ner. Det är inget större fel med det - förutom att vi missar yogans potential! För att inte tala om vår egen möjlighet till utveckling. När vi blir de där mätta katterna som slutar intressera oss för det vi gör, då behöver vi något som väcker oss, utmanar oss och får oss att förstå att här finns mer att hämta. För att komma vidare kan ayurvedan vara en parameter som för oss djupare in i yogapraktiken. För när vi börjar applicera ayurvedans visdom på vår yogamatta, då upptäcker vi hur lite vi egentligen vet och hur mycket det finns att utveckla och förkovra oss i. Kanske anar vi också att det finns ett djup i den här metoden som kan föra oss hur långt som helst. Men det kräver förstås arbete.

Om du läste det förra inlägget, eller om du känner till ayurveda sen innan, kanske du kan föreställa dig de olika energierna vata, pitta och kapha. Vi berörde i förra inlägget väldigt kort hur olika obalanser förstärks, eller balanseras, beroende på vilken typ av aktivitet, eller yogaklass, man gör. Men det går att dra det ännu längre och göra det ännu mer individualiserat än så. Först och främst behöver du ett mått av svadhyaya, att iaktta dig själv för att se dina egna mönster och kunna läsa av din energi så att du vet var du befinner dig och kan lista ut vad du behöver. Sen kan du börja individualisera din yogapraktik och göra val på yogamattan utifrån vad du behöver - inte bara vad du känner för. Det skulle bli ett evighetsjobb att lista alla typer av obalanser och vad man kan göra åt dem ur ett ayurvediskt perspektiv. Vi väljer istället ut några och fokuserar på dem, så hoppas jag att du känner igen dig, får några aha-upplevelser och ett par tips med dig. För att kunna jämföra hur du hanterar de här olika energierna så tänker vi oss tre personer, som alla går till samma yogapass, ett hathayogapass, där var och en gör olika val för att komma till rätta med sina obalanser. Alla gör samma yogapass men på olika sätt.

För mycket kapha

Säg att du känner dig tung, deppig, initiativlös och utan energi. Eftersom du är bekant med ayurveda och känner igen den här obalansen vet du att du kommer må bättre om du går iväg och yogar. Så fast att det tar emot går du iväg till ett hathayogapass. Innan yogaklassen startar vill du bara lägga dig ner och vila under en filt. Men istället för att slumra till på mattan väljer du att rulla du en filt och lägger den under bröstryggen så att du får en lätt bakåtböjning. Bröstkorgen vidgas och andetaget får mer rum där, vilket gör dig lite piggare. När klassen sen startar börjar ni sittandes och läraren säger att "du kan sluta ögonen eller vila blicken framför dig". Du behåller blicken öppen för att börja vända uppmärksamheten utåt. Ni gör kapalabhati (andningsteknik som skapar värme och hetta) och kan välja om ni gör den en eller tre gånger. Du gör den tre gånger för att väcka systemet. Hetta motverkar det tunga och kalla, som är kaphaobalansen. Därefter hittar du ett jämnt och stadigt andetag med en lätt ujjayi-anding, som får dig att behålla vakenhet och närvaro.

Under klassen fortsätter du yoga med ögonen öppna och fäster blicken rakt fram eller uppåt, för att lyfta energin. När ni kommer till solhälsningar gör du den första i lite lugnare tempo men tar i mer under den andra. Istället för att promenera fram till händerna när du tar dig från hunden till stående framåtfällning, kanske du provar ett litet skutt. När du känner dig uppvärmd gör du en uppåtgående hund i solhälsningen och stannar till tre andetag för att känna den lyftande energin i bakåtböjningen.

Så kommer ni till balanspositioner och ska göra trädet. Du lyfter blicken mot taket och höjer armarna ovanför huvudet för att lyfta energin och ta dig ur dåsighet, deppighet och en känsla av tyngd. Andetaget hamnar också högre upp när du lyfter armarna, vilket höjer energin. Mot slutet av klassen kommer en utmanande position då ni ska göra en kråka, en armbalans. I vanliga fall brukar du ta det andra alternativet, att pausa i barnet, men nu testar du, och går så långt som du känner dig bekväm med. Du tar i, känner det där lilla oiiii i magen när du balanserar en liten stund och känner styrkan i dina armar. Mot slutet av klassen uppmanar läraren er att själva välja en position när ni kommit ner till liggandes och du väljer en twist, med öppna ögon, för att få känslan av att vrida ur det tunga och öppna upp för något nytt. Under savasana sluter du ögonen men hoppar över ögonkudden och ser till att breda ut dig ordentligt med armar och ben. Efter klassen har du förmodligen mer energi, känner dig lättare och har mer klipp i steget på vägen hem.

Generellt kan man säga att man motar kaphaöverskott med hetta och rörelse. Hetta kan du få av djupa twistar, av olika andningstekniker som väcker hetta, samt av att andas högre upp. Om du har en oregelbunden andning långt ner kan du prova att flytta andetaget lite högre upp och hitta jämna stadiga andetag där bröstkorgen vidgas i sidorna. Du kan också behöva ta i lite mer och utmana dig själv. Att göra flöden (som solhälsningar) kan också förändra energin. Håll blicken högre och ögonen mer öppna.

Som du märker finns det oändligt mycket man kan göra och tänka på. När du väl lär känna doshorna och de olika energierna samt lärt dig att iaktta din egen energi, då kan du själv lista ut, eller prova dig fram, och se vad som funkar! Det här är inte en regelbok utan ett mönster för dig att upptäcka.

Vata -och pittaobalanser fortsätter vi med nästa vecka! Ha det gott så länge och sätt genast igång med att iaktta dig själv! 😄

2-4 oktober håller jag ett yoga och ayurvedaretreat på Steninge Kuststation. Då kommer vi fördjupa oss än mer i det här. (Förutom att vi ska vandra, äta gott och njuta av allt vackert. 😉) Vill du följa med så läs mer här.

https://www.malinsvanholm.se/h...

Categories: : asana, ayurveda, Yoga, yogapraktik