Kraften i att dra sig undan
Malin Svanholm 
Retreat som en väg tillbaka till dig själv.
Vem vill inte åka på retreat? Det är i alla fall något som jag ständigt går och drömmer om! Men vad är det vi egentligen vill åt och vad händer när vi drar iväg, eller drar oss undan rättare sagt?
Ni vet känslan när man anar att man är på väg att missa något. Att det liksom finns något mer i livet, men som hela tiden är undflyende och svårgreppbart. I vardagen rullar livet på och de spår vi rör oss i, såväl rent konkret och rumsligt, som de mentala tankespåren i hjärnan - de sitter där de sitter. Ju mer vi tuggar på desto högre blir vallarna. Inombords växer en längtan att spränga vallarna, eller klättra upp på dem för att få en överblick. Det är då du behöver åka på retreat! Bara packa och åk! För poängen är att ta dig ur dina upptrampade gamla spår och få möjligheten att växla till ett nytt. Är du slutkörd och håller på att gå in i väggen tänker du kanske att du ska åka på retreat och vila upp dig så att du orkar kämpa vidare. Nej nej nej, inte alls. Du ska åka på retreat för att byta spår. Vad är poängen med att vila upp dig för att sen komma tillbaka till samma situation som körde slut på dig?
Sanningen att säga så har jag hållit bra många fler retreat än jag varit på. Man skulle kunna tror att det inte är så stor skillnad på att hålla retreat som att vara med på ett, men det är milsvid skillnad. Att leda ett retreat är ett stort ansvar. Du behöver veta var ni startar och ungefär ni ska landa. Den som åker på retreat har möjlighet att vända uppmärksamheten inåt, mot egna tankar och processer. Den som håller retreat behöver istället vända uppmärksamheten utåt för att förstå vad såväl individer som gruppen som helhet behöver. Det är ett privilegium men också ett hårt jobb. Kanske något av det roligaste jag vet och förmodligen anledningen till att jag i hela mitt yrkesverksamma liv försörjt mig på att leda och guida andra. Som danslärare och grundskollärare, som guide på Vasamuséet och framför allt som yogalärare. Att det är så roligt är för att det händer så mycket med människor! Jag har sett en djupt deprimerad och ganska urlakad man blomma upp och plötsligt se det vackra i tillvaron. Jag har sett människor bli vänner för livet. Många har jag mött som efter ett retreat valt nya vägar i livet, efter att de samlat mod och fått klart för sig vad som är rätt för just dem. Jag har träffat många tillknäppta och ängsliga personer som sakta men säkert tinat upp, släppt ner axlarna och plötsligt bjudit på de vackraste leenden och de knasigaste skämten. Somliga åker för att de är vilsna, andra för att de är i en livskris, några för att de är utleda och de flesta för att de har en diffus längtan efter något mer i livet.
Kanske är det kombinationen av många olika faktorer som skapar magin med retreat. Som att vara på en andlöst vacker plats och äta mat som du mår bra av på riktigt. Också att vara utan det som annars bedövar och distraherar, som alkohol och skärmar och att vistas tillsammans med andra människor som har samma längtan som du. Lägg till daglig yoga, andningsövningar, meditation och olika kroppsbehandlingar. Dessutom lärare som bjuder in till eftertanke, utmanar och håller gruppen för att skapa ett tryggt rum för var och en. Det är så vackert att få vara med om och en ynnest att få leda. Trots att jag inte är med som deltagare får jag ändå en smak av upplevelsen.
De retreat jag själv deltagit på som en i gruppen, de har satt spår för livet. Mitt första retreat i Portugal, för den vänligaste och snällaste yogaläraren, Diana, från Sivanandatraditionen. De kalla, tidiga morgnarna i soluppgången, den berusande känslan när hon lärde mig stå på huvudet och jag kände mig oövervinnerlig. De flödande sol- och månhälsningarna när hon chantade oss igenom runda efter runda. Den veckan har jag burit med mig in i min egen yoga och i min undervisning. Eller de retreat jag varit på med mina lärare, när vi ägnat hela veckan åt ett enda mantra. Mantran som sen dess funnits med mig och som jag chantar dagligen som en påminnelse om vem jag innerst inne är och vad som är viktigt att minnas i livet. Jag vet inte vem jag skulle varit utan dessa retreat. Men jag vet att jag skulle varit mindre jag.
Så vad väntar du på? Om du har möjlighet så följ din magkänsla och boka det retreat som lockar dig. Kraften i att dra sig undan världen skapar nya möjligheter och ger dig en ny horisont.
Vet du inte var du ska börja så kika här! 💕