Brahmacharya - Om sexualitet, energi och vägen till den fulla potentialen.

Brahmacharya - Om sexualitet, energi och vägen till den fulla potentialen.

Hur vi riktar vår energi på ett sätt som för oss närmare den fulla potentialen.

Nu händer det grejer! Här är tredje delen i sommarens serie om Yamas. Brahmacharya är inte att leka med. Eller kanske är det just det den är. Det handlar om energi, om sexualitet, om prana, om den fulla potentialen. 

Brahmacharya - Att rikta energin

Brahmacarya pratisthayam virya labhah

"Hos den som är förankrad i återhållsamhet, är vital energi vunnen."

Yogasutras av Patanjali, vers 38, bok 2

Den traditionella tolkningen av brahmacharya var tidigare celibat, alltså sexuell avhållsamhet, men tittar man närmare på de olika delarna i ordet blir betydelsen mindre definitiv och mer komplex. Brahma betyder ungefär “den fulla potentialen”, varje aspekt av tid och rum, alltså något som egentligen är odefinierbart, som den absoluta sanningen. Char betyder “att förflytta”. Innebörden av brahmacharya är då ”en förflyttning mot den fulla potentialen/den absoluta sanningen”. Om vi har en strävan mot den absoluta sanningen så är brahmacharya ett sätt att rikta sin energi dit, att inte tillåta den att läcka ut åt alla håll och kanter. Därav den traditionella tolkningen celibat, som ett sätt att inte låta energin läcka ut. I västvärlden talar vi inte särskilt ofta om att disciplinera oss eller att utöva självkontroll, men det är just vad det handlar om. Att bestämma sig för vart man vill rikta sin energi och sen inte låta sina sinnen omkullkasta planen genom att locka in oss på stickspår. Det behöver inte betyda strikt celibat men däremot ansvarsfullt uppförande och ett medvetet val i hur vi använder vår energi, så att vi kan behålla vår riktning.

Yoga och sex

Att rikta sin energi, att använda den för att vandra sin livsväg, innebär att inte fastna i distraktioner. Det som distraherar oss är det som skymmer vår sikt och det vårt ego förleder oss att tro att vi antingen absolut måste ha eller absolut måste undvika. Det handlar om raga och dvesa, det vi attraheras av och jagar genom livet, som t.ex. pengar, kärlek, status, hälsa, relationer och liknande och det vi till varje pris vill undvika och fly ifrån, som fattigdom, sjukdom, skam eller döden.

Problemet är att vi kommer ingenstans eftersom dessa båda motsatspar bara är olika sidor av samma mynt. Om vi uppslukas av vår egen sexualitet, jagar njutning och lägger ner energi på att få uppleva njutning så stjäl det vår energi. På samma sätt som om vi bestämt oss för att leva i celibat och sen lägger energi på att undvika vår sexualitet och fly det som kan leda till sexuell njutning. I båda fallen styrs vi av vår sexualitet, genom att jaga den eller genom att fly undan från den. Det tantriska förhållningssättet är istället att använda sexualiteten som ett sätt att rikta vår energi istället för att låta sexualiteten distrahera oss. På samma sätt kan vi förhålla oss till annat som också skänker oss njutning. Vi kan använda det men inte låta det distrahera oss.

B.KS. Iyengar, en av de som förde yogan vidare till västvärlden, beskriver den sexuella energin som ett grundläggande uttryck för livskraft. Just eftersom den är så kraftfull är det viktigt att vi kontrollerar och kanaliserar den. Vi bör under inga omständigheter avvisa den utan istället bejaka och kontrollera den, menar han. Att kontrollera den sexuella energin står inte i motsättning till glädjen i njutningen, säger Iyengar vidare. Det är när njutningen är den enda motivationen som vi tappar brahmacharya.

Sex kan berika våra liv men också dränera oss på energi genom att styra oss. Det behöver inte bara gälla våra sexuella handlingar utan kan också gälla våra tankar kring sex. Som i historien om de båda munkarna som beslutat sig för att göra en pilgrimsvandring tillsammans och praktisera strikt celibat under vägen. När de kom till en flod och träffade en kvinna som hade svårt att ta sig över ville den ene munken hjälpa henne över medan den andre upprört påminde om det kyskhetslöfte de avlagt om att undvika kvinnor. Den hjälpsamme munken bestämde sig ändå för att hjälpa kvinnan och bar henne över floden. Hans vän blev så upprörd att han inte sa ett ord till under hela dagsetappen. På kvällen kunde han inte längre hålla sig och utbrast: ”Jag förstår inte hur du kunde bryta ditt kyskhetslöfte och bära den där kvinnan!” varpå den andre munken svarade: ”Min vän, jag satte ner henne på andra sidan floden, men du bär henne ju fortfarande.”

Vad vi lägger energi på är inte alltid det som syns på utsidan. Det kan pågå mängder av saker på insidan som man inte visar på utsidan men som för den sakens skull inte saknar betydelse. Att försöka disciplinera sig och undvika sex kan leda till blockeringar vilket också kan orsaka energiläckage.

Tantra

Begreppet tantra har blivit lite kapat och det de flesta tänker på är utlevande och gränslöst sex. Det är vad man skulle kunna kalla neotantra, där den ursprungliga tantran blandats med new age-idéer och frigörelse av kvinnors sexualitet mm. Mycket spännande, men det får vi gå in på en annan gång. 

Klassisk tantra handlar om att expandera från sitt lilla jag till att omfamna sitt stora jag. Att låta det individuella medvetandet möta det universella medvetandet. Inte bara i meditationen utan också i det dagliga livet. Vi kan uppleva expansionen mot helheten i meditationen och ta med oss upplevelsen tillbaka till det dagliga livet för att låta den genomsyra allt vi gör. 

När vi verkligen, i djupet av våra hjärtan, hittar upplevelsen av att vi alla hör ihop, att allt är en enda organism, då är det svårt att ignorera andras lidande och den miljöförstöring som pågår. Vi blir berörda. Jag tycker om tantrafilosofin eftersom den är så sympatisk, då den omfamnar hela livet utan att döma. Den är andlig utan att vara religiös.

Vi kan använda kroppen och njutningen för att lära känna oss själva och uppleva det gudomliga inom oss och runt oss, men vi kan också använda njutningen som en distraktion eller ett stickspår där själva njutningen blir målet. Då missar vi hela grejen, att växa som människor och se helheten. Kroppen är varken ond eller god, den är bara ett verktyg som vi använder för att ta oss runt här på jorden och som kan ge oss njutning. Jagar vi bara njutning för njutningens skull, missar vi poängen och kan istället bli inskränkta och egoistiska i vår jakt på njutning.

Släpp slentrianen

För många år sedan, under en helg med Sarah Powers, fick vi möjlighet att fördjupa oss i Vipassana-meditation, som är ett kraftfullt redskap för att hitta närvaro. Genom att sitta med öppna ögon och fokusera på en enda punkt och sen bara iaktta allt som händer i form av sinnesintryck, tankar och känslor så iakttar vi nuet. Vi är närvarande. 

Det jag minns allra mest från den helgen är hur hon betonade vikten av att vi skaffar oss en egen praktik. Ett sätt att hitta närvaro. Att vi inte bara slentrianmässigt gör vår yoga och tar oss igenom meditationen för att kunna bocka av det från listan utan att vi gör det med närvaro. Jag tänker på alla de gånger jag stod på min yogamatta med barnen drällandes runt omkring mig, telefonen ringandes och inte varit det minsta närvarande… Visserligen har min kropp då fått sig en skön omgång men det har inte hjälpt mig att hitta närvaron i kroppen eller att kunna rikta min energi. Just att verkligen vara närvarande och inte bara yoga slentrianmässigt var något jag tog med mig som ett uppdrag när jag arbetade med brahmacharya.

🌟

Texten ovan är till största delen ett utdrag ur min bok "Happy, healthy, holy. Den yogiska vägen". Om du vill ha mer inspiration, hjälp att hitta egna uppdrag, eller veta mer om de yogiska principerna så hittar du det i boken. Kika på länken nedan. Lycka till med din egen yogaväg önskar jag dig! 🥰

https://www.adlibris.com/sv/bo...



Categories: : åttafaldiga vägen, prana, Yamas