I ett samtal med Linda Eklund, som studerar ayurveda, berör vi bl.a. hösten, torra slemhinnor, stress och morgonrutiner.
Ayurveda och hösten
”Allt hänger ihop - och det finns inga undantag från det”, så säger Linda Eklund, apropå vad ayurveda lärt henne om livet. Jag hade förmånen att få samtala med Linda om yogans systervetenskap och höra hur hon använder den i vardagen. Linda är mitt uppe i en omfattande ayurvedautbildning och det var väldigt inspirerande att få grotta ner sig i ayurvedatemat tillsammans med henne. Här kommer några glimtar ur vårt samtal. För enkelhetens skull är mina ord och kommentarer kursiverade, resten kommer från Linda.
Vad betyder ayurveda för dig?
Ayurveda är något som kommit in i livet och blivit en del av livsstilen. Den hjälper till att hålla mig och barnen i balans och till exempel fånga upp tidiga förkylningar. Även om jag inte pratar så mycket ayurveda med barnen fångar de ändå upp en hel del. Som att man inte äter torra kex och müsli om man är torr i halsen, eller undviker glass om man har mycket slem. I hemmets husapotek ingår också en del örtblandningar att ta till. Sitopaladi churna är till exempel bra vid både torr hals och lättare slemhosta.
Det är en av styrkorna med ayurveda tycker jag, att det är så ”hands on” och praktiskt användbart. Det finns något för alla! Ayurveda är väldigt tillgängligt upplever jag.
Verkligen! Det måste inte vara allt eller inget utan du kan göra lite grann och hitta det som fungerar för dig. Du kan förstås gå på en pulsläsning för att det är spännande. Men du kan också bara prova att dricka varmt vatten istället för kallt. Det är inget stort åtagande och du behöver inte gå till ytterligheterna: ”jag orkar inte” eller ”jag måste gå all in”. Ta de små bitarna som passar dig!
Hur var det för dig? Hur kom du i kontakt med ayurveda?
Jag har för mig att jag satt och försökte fördjupa mig i yogisk livsstil när jag var mammaledig, för minst 9 år sen. Jag kollade på youtube, Ted talks och läste en del, hittade en blogg och letade runt. Så gick jag en yogalärarutbildning där Dr Sangeeta Balaprakash var en av lärarna. Hon är fortfarande min lärare och sen ett drygt år studerar jag ayurveda för henne. Det är en ynnest att få studera för en så erfaren lärare med en så djupgående kunskap.
Vilken dröm att få fördjupa sig så som du gör! Berätta - vad får ni lära er?
Utbildningen berör allt från women wellness, respiratoriska sjukdomar, typiska ”common colds”, grunderna med doshor, subdoshor, vävnader, shrotas (cirkulationskanaler i kroppen, enligt ayurveda) till näring genom kroppen och sanskrit. Vi har också lagat mat och provat att göra en örtpasta för behandling av förkylning. Behandlingar har vi också börjat lära oss lite om, men det är en annan utbildning, en annan inriktning. Det är verkligen en gedigen utbildning, som också innehåller. mycket pulsläsning. För att träna och omsätta kunskaperna i praktiken har vi konsultationer med klienter då vi tittar på naglar, tunga och pulser.
Det låter avancerat med pulsläsning och att göra mediciner - och roligt! Men vad tror du folk i allmänhet associerar med ayurveda?
Fortfarande tror jag att de flesta inte vet vad det är alls. Jag brukar säga att det är ett hälsosystem från Indien. Om jag inte orkar ge en längre förklaring till vad jag gör säger jag att ”jag studerar hälsosystem från Indien” – som är det korta svaret. Det långa svaret handlar mer om att ayurveda tar hänsyn till helheten och att vi behöver väga in allt.
Ja, precis som TCM (traditional chinese medicine) så är ju ayurveda en holistisk vetenskap. Det tror jag är det svåraste att greppa för oss med hjärnor som är vana vid ett västerländskt sätt att se på tillvaron. I västerländsk medicin är ju tillvägagångssättet att zooma inåt till minsta partikel, för att förstå och utifrån det ta reda på hur man ska hantera olika problem och sjukdomar. I österländsk medicin tittar man mer på tillståndet och försöker förstå vad som påverkar det. Energier beskrivs på många olika sätt och man försöker upptäcka mönster. Den ena disciplinen utgår från detaljerna och den andra från helheten, vilket också leder till helt olika språkbruk. Man måste byta brillor för att titta på än den ena, än den andra. Det är så fint att de kompletterar varandra tycker jag!
Ja, helheten är central i ayurveda där tankesättet är att vi är en del av naturen, av världen och av allt. Eftersom vi är en del av helheten blir vi också påverkade av den. Allt som sker knuffar oss i olika riktningar och då behöver vi balansera upp med motsatsen. Vi behöver lära oss att svaja med. Sen är det lätt att tro att det bara handlar om mat, men det är ju så mycket mer! Stress till exempel är en jätteviktig faktor i ayurveda. Stress är främst en vataobalans då det handlar om ett överskott av rörelse, aktivitet och intryck. Vata är också den dosha som har flest sjukdomar under sig. Kapha har 20, pitta 40 och vata 80 (enligt den klassiska ayurvediska texten Charaka Samhita).
Vataobalans har alltså med stress att göra och är kopplat till alla intryck och skärmar omkring oss, av att alltid lyssna eller titta på något. Nutidens hälsotrender, som fasta och att äta lätt mat, allt det triggar vata. Vi har blivit matade med att det nyttiga är kalla smoothies och kalla sallader. Det kan absolut vara hälsosamt, men inte för alla och alltid. Det beror på. Att vi också strävar efter att försöka vara en perfekt förälder, har mycket på jobbet, följer med på sociala medier och håller igång socialt – det skapar stress. Vi behöver skala bort snarare än att göra mer. Till och med ayurveda kan bli ett måste. Det gäller att läsa just de raderna som säger: vila, ta det lugnt ta hand om dig själv.
Berätta lite om dina egna ayurvedarutiner.
Morgonrutinen är viktig och det jag verkligen behöver på morgonen. För min del ingår tungskrapning och förstås att borsta tänderna, sen skölja ansiktet, och skölja näsan med saltvatten (neti). Det är inte ofta jag hinner hel abhyanga (traditionell ayurvedisk helkroppsmassage), men jag masserar lite runt leder, eller gnuggar in armarna med olja. Om jag har tid är det skönt att sitta på badrumsmattan och göra lite pranayama, insmord med olja, så att den får verka.
På kvällen tar jag sesamolja på fötterna när jag lägger mig. Den hjälper till för att försöka hålla sig på jorden och kan behövas såhär på hösten.
Hösten ja! Vad specifikt är viktigt att tänka på nu under hösten? Om du skulle ge några råd?
Nu när det blir torrare luft kan det kännas som att kasta torra löv på en eld om man inte anpassar sina vanor. Många upplever att det är som svårast att hitta balans den här årstiden. Man blir mer orolig. Vataenergin kommer samtidigt som man har pittan bakom sig med värme och kraft. När de krockar händer det något. På hösten är det så tydligt hur man nästan automatiskt börjar plocka fram te´ och göra grytor för att hitta balans. På hösten vill man ha det ombonat och man börjar vända sig inåt. Hur vataenergin kliver in märker man också när man har barn. Det syns tydligt på dem hur immunförsvaret reagerar på förändring.
Här kommer några specifika ayurvediska höstråd.
Tusen tack Linda för alla intressanta aspekter du har berättat om! Det känns som att vi bara skrapat på ytan. Matsmältningen har vi ju inte ens nämnt än!
Det stämmer – och magen är A och O i ayurveda! Det är nästan brottsligt att inte nämna den! Nästan alla åkommor och sjukdomar har på något sätt med magen att göra.
Det är så otroligt spännande! Särskilt nu när det också kommer mer och mer forskning i den västerländska vetenskapen som pekar på hur viktig magen är för immunförsvaret och vår hälsa. Nu hinner vi inte mer men nästa veckas blogginlägg får helt enkelt handla om magen och om matsmältningen ur ett ayurvediskt perspektiv! Ha en fin vecka så länge!
För er som vill dyka djupare i ayurvedan så är ni välkomna 14 november på ett halvdagsretreat på Vaxholm Yogacenter med Annika Mattson och mig! Här kan du läsa mer och boka! Ayurvedaretreat